angelinaochlupita

Vissa dagar kan vara tyngre än andra. Av någon anledning så tycker jag att det är jobbigare när dessa infaller på helgen. det känns som man "slösar bort" sin lediga tid.

Som tur är så vet jag att mycket löser sig av mer sömn, så ikväll är det jag som ska gå och lägga mig löjligt tidigt.

Det är äntligen fredag och jag ska inte arbeta i helgen. Det känns superlyxigt och jag funderar på vad man kan göra för kul med familjen. Är lite sugen på att åka och bada, gå på bio eller åka och klappa djuren i Aspuddsparken. Men jag skulle även vilja göra en avstickare till Bröllopsmässan. Undrar ni varför? :-)

Sigge har haft konstant huvudvärk sedan han kom hem från Irak. Läkaren sa senast att det beror på lågt blodtryck och ordinerade Alvedon. De har inte hjälpt, vatten har inte hjälpt, vila hjälper inte, att ha glasögon hjälper inte, mina migräntabletter hjälper inte. Vad ska vi göra? Han ska ringa vårdcentralen igen på måndag och jag hoppas han kan få hjälp.

När klockan börjar närma sig slutet av min arbetsdag så har jag märkt att jag får fjärilar i magen. SNART får jag träffa min lilla familj! Jag är så glad när jag slutar jobbet för då börjar dagen på nytt med de jag älskar.

Idag gick jag upp klockan 06.00 för att träna. Barnen och Sigge låg och sov gott i sina sängar två timmar till. Jag tränande, duschade, åt frukost och gick till jobbet innan dagen hade börjat. Läskigt effektivt tycker jag. Men morgonpigg? Nje, det är jag knappast. Numera tittar jag alltid på klockan då jag är lika trött oavsett om klokan är 03.00 eller 07.00. När klockan säger att det är dax att gå upp, så går jag upp.

Att arbeta 100 % är ingen höjdare. (Jag arbetar just nu dessutom varannan helg, men det ska jag dra ner på från och med Februari). När jag kommer hem så lagar vi mat, badar, gosar lite och sedan är det dax för barnen att gå och lägga sig. Snopet. Vad är det för liv? Jag vill vara med mina barn.

Tycker personligen att jag borde få sluta vid 15.00 så jag inner umgås med min familj. Lotto kanske är något för mig?

Varför har jag så mycket problem med blogg.se?

1) Jag kan till och från skicka MMS till bloggen. Ibland kommer bilden in direkt, ibland efter ett par dagar och i värsta fall inte alls.

2) Vissa skrivna inlägg publiceras inte trots att jag kontrollerat att jag publicerat dem.

3) Flera vänner säger att de ibland inte kan lämna meddelande/kommentera texten.

Varför är det såhär? Är det fler därute som har blogg.se som upplever samma problem? Är det dax att byta bloggadress?

Emlad och klar skulle vi gå in på vårt rum för att förbereda oss inför den kommande gastroskopin.



Angelina ville såklart hellre leka.



Efter att Angelina fått en  sjukhusskorta,"kanyl" i armen (hon var jätteledsen när de satte den) och rullat iväg in på operation med mig så fick Sigge vänta och vänta och vänta. Han hann t o m somna i väntrummet.

När jag och Angelina precis skulle in på operation så visade det sig att operationen blev försenad i 30 min. Vi fick ligga kvar i sängen och läsa "Den lilla sjöljungfrun" och sjunga tre verser på "En elefant balanserade". Angelina fick en liten gosig katt som tröstdjur. Sedan var det dax.

Inne på operation så fick Angelina sitta i mitt knä eftersom hon inte tyckte detta var så himla kul. När de henne första dosen so gjorde henne torr i munnen så hände inte så mycket. Den andra dosen var smärtsillande vilken gjorde henne yr. Hon himlade med ögonen och vände sig mot mig och sa -Mamma, rätt ynkligt då hon inte kunde fokusera på mig eller prata så tydligt. Tredje dosen var sömnmedel. Hon slappnade av i kroppen, en hade inte somnat in helt när jag lade över henne i sängen. Hon spjärnade emot och händerna flög rakt upp, ryggen bågade och benen var stela. Jag tänkte kort på epilepsi. Hon fick lite mer sömnmedel och hon slappnade av helt. Jag pussade henne lätt på kinden och sa -Vi ses snart. och gick ut till Sigge i väntrummet.

När det var dags att gå in igen så hörde jag lång väg att Angelina skrek. Jag möttes av synen att fyra sköterskor försökte hålla fast henne. Angelina skrek och ålade sig och hade tydligen slitit ut nålen på något sätt. Det var fullt med blod och hon kunde inte lugnas. Hon vände och vred på sig, ålade sig ner mot marken och skulle iväg. Hon var yr och kunde inte fokusera med blicken. Jag tyckte synd om henne och blev irriterad på en sköterska som -schhh:ade henne. Om inte jag som mamma kan lugna henne, så kan hon? Tyvärr låg alla andra barn och sov och var hur lugna som helst.

Men den schyssande tanten KUNDE lugna Angelina när hon fick Angelina att lova att vara tyst om hon fick en present. Hon fick en liten ring och en pytteliten groda. Sedan var det dax att rulla ut till en sovande pappa i väntrummet. -Kom nu Schigge!



Här låg vi när vi kom upp till vårt rum. Angelina drack lite Festis, men ville inte äta trots att hon inte ätit sedan igår.



Snurrig liten flicka som inte ville vara på sjukhus och skulle dra ut den läskiga nålen själv.



Tack snälla sjukhuset för alla presenter. Det gjorde det lite lättare för Angelina.



Och inte att förglömma. Att titta lite på tecknad film var guld innan det var dax att ta ut kanylen och gå hem! 

Jag har misstänkt det ett tag - att Lupita säger flera ord efter varandra. Men jag har bortförklarat det med att jag "hörde nog fel". Idag satt det klockrent flera gånger på rad. Lupita gick fram till Sigge och sa -Va gö du fönått?

Häst, Vovvov och "lamla" (ramla) är ord som förekommer ofta hos Lupita. Hon kan en massa andra ord också men de dyker upp när det passar och försvinner sedan. Hon pratar rätt mycket och är duktig på att ta ut nappen när hon ska prata.

Angelina pratar en hel del nu. Hon frågar vad som händer och varför, berättar om sin dag och om vad som händer runtomkring henne. Allt är inte hörbart än, men utvecklingen från att hon använde napp är enorm. Ibland kan hon fortfarande ta nappen och gömma sig under en filt eller bakom soffan, men när man lugnt påminner henne om att hon är stor och inte använder napp så ger hon den till Lupita, Sigge eller så lägger hon den i lådan där napparna sover.

Häromdagen när jag kom hem så hade Sigge städat hela lägenheten. Jag blev löjligt glad! När jag gick hemifrån så var det nämligen tokstökigt och rätt smutsigt och när jag kom hem så var det skinande rent. Hoppas det blir fler sådana dagar.

Lupita har börjat snurra runt på nätterna. Hon vaknar, tassar själv ut i mörkret till mig - Mamma! säger hon lite halvhögt. Sedan väljer hon om vi ska sova i hennes säng eller min. Det brukar bli min. Efter att hon fått välling så sätter hon sig upp oh säger -Tssss. Jag har gått upp med henne och låtit henne kissa i pottan eller toaletten, men det är nog slut med det nu. Hon vaknar nämligen till och vill inte somna om och jag vill absolut inte gå upp vid 03 eller 04. Så igår var hon vaken i 1,5 timma och inatt något liknande. Lite längre tror jag.

Det enda som är lite roligt med den här historien är att Lupita faktiskt kissar och blir hur stolt som helst av sin bedrift. Hon är ju trots allt inte riktigt 1,5 år än.

http://www.allaflygbiljetter.se

Detta är den bästa sidan om man vill leta flygbiljetter tycker jag. Helt klart den sidan jag ska använda nästa gång vi ska ut i världen.

/Linda

Igår slutade jag relativt tidigt från jobbet, varav jag och Sigge hämtade barnen tillsammans. Det var så mysigt tycker jag. Jag fick se de nya som arbetar där, svar på mina frågor och kunde själv berätta det jag tyckte var viktigt. Sedan hängde vi nere i rörelserummet med Max, de stora barnen och ett par andra föräldrar en stund. Barnen spelade fotboll, men de flesta barnen vile sitta på "läktaren" som de byggt av kuddar. Jag och "Sigge" som Angelina säger skulle sitta på bestämda platser som hon anvisade oss.

Efter det så åkte vi hem och lagade middag och efter en dag på dagis somnade barnen trötta vid 19,30.

Igår började jag få ont i mitt knä. Det blev snabbt mycket värre. Nu värker det hela tiden och jag har svårt att sätta mig ner, ställa mig upp, luta på knät om jag ex ska ner i Lupitas krypin eller upp i vår höga säng. Sigge tror jag har muskelinflammation och blir det inte bättre under dagen så kanske jag måste till farbror doktorn...

Hur ska man orka arbeta 100% ? Jag är helt slut! Tur att Sigge kan lämna och hämta så barnen ändå får korta dagar. När jag kommer hem står middagen nästan på bordet och jag har fått en promenad på 2X30 min vilket är nice - kanske värt att vara trött? Lönechecken kommer bli lite lite fetare i alla fall.

Jag vågar knappt skriva det, men det är galet stora planer på G just nu.

Mer får ni veta när tiden närmar sig.

Hur kul har man när man har hur kul som helst? Angelina visade prov på det igår. Jag var nämligen hennes häst och hon ryttarinna. Jag hoppade runt och gnäggade och hon gapskrattade. Hon skrattade så mycket att hon tillslut kissade ner sig OCH mig. Hela min rygg och mina trosor och byxor var genomblöta. Hur kul som helst för henne och något mindre kul för mig som fick torka rent och duscha.

Vi misstänker att Angelina är glutenintollerant. Hon har lämnat blodprov som möter våra misstankar, men innan man VET så måste hon genomgå en gastroskopi. Nu är det inte så länge kvar til den undersökningen/operationen som givetvis kommer ske under narkos.

Under julen kom magsjukan med besked och därför har hon ätit majsvälling, istället för fullkornsvälling. Hennes mage har varit MYCKET bättre. I snudd på bra. När våra 9 paket med majsvälling var slut så fick de fullkornsvälling och nu är vi tillbaka på noll. Hon klagar dessutom på nytt över magvärk.

Nu vill jag bara att tiden ska gå så vi kan genomföra undersökningen och få reda på vad som gäller i framtiden.

(bild Expressen 2009.01.02)

Vad tänker människor med?! Idag i Expressen var det en artikel om kriget i Gaza. Små barn som skadas, i värsta fall dör. De skiljer inte på civilbefolkning och soldater. Inget är heligt. Ambulanspersonal skjuts till döds!!

Som mamma vill jag bara gråta, men mellan attackerna av illamående blir jag förbannad. Hur kan jag hjälpa?  Vad ska jag göra i år för att förbättra världen? Hur ska du?

Idag kl 12.55 kom vår granne upp och ringde på dörren. Att det var grannen under oss märkte jag först när hon sa sitt ärende eftersom hon inte lärt sig att presentera sig.

-Det är ganska jobbigt att höra hur ni springer omkring och håller på med bollar.
-Eh?
-Ja, det är lyhört och det låter väldigt mycket när ni springer fram och tillbaka och studsar med bollar.
-Jaha, det visste jag inte. Ingen har sagt något förrut. Vi ska tänka på det.
-Bra. (och så gick hon)
-Hejdå.... (förvånad)

När jag sedan hade gått in igen så blev jag lite sur. Det stör att barnen springer på parketten kl 13 på DAGEN! Vi har inte studsat med en större boll än en studsboll på 3 cm på säkert två veckor. Alltså är detta något som stört henne länge.
På självaste nyårsdagen så är hon kanske fortfarande full så hon beslutar sig för att klaga? Eller var det så farligt att Angelina sprang fram och tillbaka från vardagsrummet ut i köket i max 10 minuter?

Jag tycker personligen att barnen leker för lite. De är duktiga på att sitta still och titta på barnfilm. Men visst, de är duktiga på att slänga leksaker och skrika & tjoa en del också. Det senare försöker de göra varje gång jag slänger soporna. Men ändå! Jag har barn. Vi bor i bostadsrätt. Om hon vill ha lugn och ro på dagarna så får de väl flytta till hus. Mina barn ska få fortsätta röra på sig som naturen tänkt.