angelinaochlupita

Emlad och klar skulle vi gå in på vårt rum för att förbereda oss inför den kommande gastroskopin.



Angelina ville såklart hellre leka.



Efter att Angelina fått en  sjukhusskorta,"kanyl" i armen (hon var jätteledsen när de satte den) och rullat iväg in på operation med mig så fick Sigge vänta och vänta och vänta. Han hann t o m somna i väntrummet.

När jag och Angelina precis skulle in på operation så visade det sig att operationen blev försenad i 30 min. Vi fick ligga kvar i sängen och läsa "Den lilla sjöljungfrun" och sjunga tre verser på "En elefant balanserade". Angelina fick en liten gosig katt som tröstdjur. Sedan var det dax.

Inne på operation så fick Angelina sitta i mitt knä eftersom hon inte tyckte detta var så himla kul. När de henne första dosen so gjorde henne torr i munnen så hände inte så mycket. Den andra dosen var smärtsillande vilken gjorde henne yr. Hon himlade med ögonen och vände sig mot mig och sa -Mamma, rätt ynkligt då hon inte kunde fokusera på mig eller prata så tydligt. Tredje dosen var sömnmedel. Hon slappnade av i kroppen, en hade inte somnat in helt när jag lade över henne i sängen. Hon spjärnade emot och händerna flög rakt upp, ryggen bågade och benen var stela. Jag tänkte kort på epilepsi. Hon fick lite mer sömnmedel och hon slappnade av helt. Jag pussade henne lätt på kinden och sa -Vi ses snart. och gick ut till Sigge i väntrummet.

När det var dags att gå in igen så hörde jag lång väg att Angelina skrek. Jag möttes av synen att fyra sköterskor försökte hålla fast henne. Angelina skrek och ålade sig och hade tydligen slitit ut nålen på något sätt. Det var fullt med blod och hon kunde inte lugnas. Hon vände och vred på sig, ålade sig ner mot marken och skulle iväg. Hon var yr och kunde inte fokusera med blicken. Jag tyckte synd om henne och blev irriterad på en sköterska som -schhh:ade henne. Om inte jag som mamma kan lugna henne, så kan hon? Tyvärr låg alla andra barn och sov och var hur lugna som helst.

Men den schyssande tanten KUNDE lugna Angelina när hon fick Angelina att lova att vara tyst om hon fick en present. Hon fick en liten ring och en pytteliten groda. Sedan var det dax att rulla ut till en sovande pappa i väntrummet. -Kom nu Schigge!



Här låg vi när vi kom upp till vårt rum. Angelina drack lite Festis, men ville inte äta trots att hon inte ätit sedan igår.



Snurrig liten flicka som inte ville vara på sjukhus och skulle dra ut den läskiga nålen själv.



Tack snälla sjukhuset för alla presenter. Det gjorde det lite lättare för Angelina.



Och inte att förglömma. Att titta lite på tecknad film var guld innan det var dax att ta ut kanylen och gå hem!