angelinaochlupita

Oslagbar bild på Lupitas bästis Lennox.

Coola, eller hur?!


Fem myror är fler än fyra elefanter, bil t-shirt och rosa brillor. Den kombinationen blir svår att slå.


Fyra tänder på väg - bara så du vet.

Mina barn står stadigt på jorden! Jag gissar ändå att de inte kommer ha större fötter än stl 38 som färdigvuxna.

Angelina vill sedan ett par dagar inte sova natt med blöja. Än är inte blöjan helt torr på morgonen så jag vill gärna att hon ar en på under natten. Så numera låter jag henne somna utan blöja och sedan tar jag på henne en när jag går och lägger mig några timmar efter att hon somnat. Funkar bra! 

Lupita har både feber och är förkyld. Fyra tänder håller på att bryta ut dessutom, så hon är inte min vanliga solståle, men gud så gullig hon är trots att hon mår dåligt. 

Idag kom cirkusen till dagis. Man möttes av två små miniclowner som tog betalt för kaffe och tårta och så fick man en handskriven lapp gjord av något barn på dagis som gällde som biljett. Solen sken och vi satte oss på våra medtagna filtar och förberedde picknicken vi hade tagit med oss. Sedan kom alla barnen ut i led..utklädda till små djur, clowner, ballerinor och annat roligt. De var sjukt söta allihop!

De ställde upp på en kulle och sjöng. 6-åringarna blev avtackade och sedan blev det fest. Picknick, kaffe+tårta, ringkastning, spådam, popcorn..och säkert mer som jag missade i allt vimmel.

En otroligt fin och uppskattad dag.


Angelina kommer springande mot mig efter att de släppt alla djur, ballerinor etc lösa efter sångsuppvisningen.


Fröken Mia på Kråkan.


Mikaela och Lupita var också med på festen.


Kort skulle det tas heeeela tiden.


Jättekul tyckte jag. Angelina verkar inte tycka att det var en succé.


Min lilla ballerina - kolla in skorna!


På hemvägen fick Angelina sätta på sig sina nya skor- som var två storlekar för stora visade det sig. Jag skrattade så mycket att jag höll nästan på att kissa på mig.


-Hem mamma! Och sedan full fart tills hon tappade skorna....igen och igen och igen.

Lupita säger nu entustastiskt - wov wov! När hon ska låta som en hund. Jag blir stolt som en tupp och tycker det är fantastiskt att min lilla tjej utvecklas så bra.

Båten vid Pytsens förskola är en favorit.


Pysens rör...busigt!


Hojt hojt! -Äta mig? Du kan inte ta mig!

Födelsedagshjälm från Susanne &co samt nya leksaken från mamma och pappa. Behöver jag säga att hon älskar dem båda (leksakerna alltså)?

Lupita är en otroligt gosig och lugn tjej som ofta firar av leénden som får mitt hjärta att dunka lite extra. Min lilla tjej!

Mums! Men bäst gillar hon pinnglass.


Men den här dög den också.

Idag hände följande.

Jag, Lupita och Angelina är på väg till parken. Utanför Gröndals Kyrka vill Angelina kissa. In i buskarna för snabbt ska det gå. Kiiissssss. Bra, då var det avklarat tänkte jag. Men hon ville kissa mer. Av med brallorna igen. Men vad skådade mitt öga - bajs! Bajs utanför kyrkan! ! !

Jag tittade hit och dit och svettades innan alla korvar var ute - glutenallergibajskorvar. De är inte tjusiga, om bajskorvar nu kan vara tjusiga. Tur nog så är barnen förkylda och jag hade en toarulle i vagnen som jag fick använda för att ta hand om skiten - bokstavligen.

Nu sitter jag här och känner mig rätt tuff som inte ballade ur och låtsades att det var hunden Carina (Berits hund som luktade falukorv, sa barnen som brukade klappa den) som gått förbi.

Jag fick frågan idag hur det funkar rent sömnmässigt med vår coola stora säng. Nja, sådär skulle jag säga. Inatt sov jag igen utan att helt kunna lägga ner armarna. Jag var stel som en pinne och nacken värkte. Jag lyfte Angelina till hennes plats 5 gånger eftersom hon har missförstått det här med familjesäng - hon tror hela sängen är hennes. Lupita tror dessutom att det är okej att krypa iväg och dra sin syster i håret. Sigge rullar runt med sitt täcke som en hälsorisk - tungt täcke över litet barn. MEN, alla andra sover utan jag. Bra eller dåligt, döm själv, men min jakt på sömnen fortsätter.

Att fria är stort! Att skaffa barn likaså.

Innan jag visste att jag var gravid med Angelina så friade Sigge till mig. Vi hade planderat att förlova oss på vår 2 års dag, men han kunde inte hålla sig och överraskade mig när jag kom hem från jobbet. Så i ringarna så står det "fel" datum. Charmigt - jag kommer alltid minnas hans iver, kärlek och lekfullhet. Självklart vill jag leva med Sigge, så jag svarade naturligtvis ja.

Två dagar senare så fick jag reda på att en bebis låg i min mage, så vi lade planerna åt sidan.

I år, två barn senare, på skottdagen, så förnyade jag frieriet vid frukostbordet. Han sa ja.

Nu är frågan hur man ska få råd att gifta sig. Vi har både stora familjer, stor släkt. Om vi räknar minsta antal vi kan så kommer vi ändå upp i 125 personer! Hur ska man finansiera något sånt? Vinna på lotto eller belåna lägenheten? Ska vi rymma iväg och gifta oss på en långresa? Eller gå på en budgetariant här hemma? Hur gärna vill släkten komma på vårt bröllop? Vilken sorts bröllop vill vi ha och vad kan vi ha råd med?

Tills dess så drömmer jag....


(Ringen närmst hjärtat är ett arv efter min mamma och är den tänkta alliansringen).

Jag och Angelina myser i sängen. Gissar att hon är runt 1 år på bilden.


Magen, jag och Angelina.

Lupita tog sina första steg. Så här såg hon ut!


Hon blev trött tillslut.


Tjohooo!



Busungar!


Våren är här. Den här synen möttes vi av när vi promenerade runt Trekanten.


Lupita och Morris i vardagsummet när "Aprilmammorna" var här på lunch.


Måla måla!


Malcolm och Lupita leker i "Angelinas" rum.


Lydia och Kajsa var här med resten av "Aprilmammorna" som var här på lunch.


Kajsa, Annika, Emma och Frida.




Mums och mys tyckte vi alla. Personalen hade dukat upp kaffe, saft, massor av kakor och bullar.


Lupita och Lennox passade på att gosa med varandra.


Pappa Sigge och "farbror Hiwa" kom också.


Vilken tur vi hade med vädret - hur skönt som helst.


Angelina ger intstruktioner till Lennox -Du får inte hångla med min lillasyrra! ...eller mer troligt -Ge mig nappen, annars....!

Vi har fått ett första besked från Huddinge ang de prover som påvisar att Angelina har antikroppar mot gluten - proverna ska tas om innan de (Huddinge) skickar ut kallelsen. Så idag har jag hämtat Emla-plåster på vårdcentralen och imorgon ska proverna tas om.

Det gör lite ont i mitt hjärta att hon ska behöva stickas igen. Mitt lilla gryn.

Inat sov hela familjen i vår stora säng. UNDERBART! Tror att jag vaknade 3 gånger och det är INGENTING mot vad jag brukar. 2 gånger ammade jag - det hade nog räckt med en gång, men jag var så trött i vår sköna säng - och den sista gången jag vaknade så var det av att Lupita grät och hade krypit ur sin vrå, förbi mig, förbi Angelina och var nere vid Sigges fötter, i slutet av sängen..... Det kunde gått illa. Längtar tills hon lär sig komma ner själv.

Men, guud vilken himla skön natt, synd att den tog slut 05.50.

Angelina är numera otroligt duktig på att komma ihåg när det är dags för pottan. Hon säger -Tsss och sedan springer hon in och drar av sina kläder, kissar, filosoferar och tömmer sin potta själv i toaletten. Kommer faktiskt inte ihåg sist hon kissade på sig......vilket är skönt!!!

Nu har vi flyttat ner våra tjocka bäddmadrasser och på så vis skapat en trippelsäng. Vi har nu tre enkelsängar bredvid varandra  och har som toppen på den här underbara lösningen tagit bort en sida på spjälsängen - wola! Lupita har sin egen hörna i samma höjd som resten av vår numera gigantiska säng.

Nu återstår att se om det gör underverk för nattsömnen.

Ikväll berättade Sigge att han bara säger till Angelina att det är dax att sova lunch. Hon går då in i rummet och lägger sig...och somnar. Jaha, (SÄÄÄÄÄKERT) varför gör du inte så på kvällen då? (Jag somnar alltid när jag lägger henne vilket innebär att jag inte har någon pyssel, plugg, egentid alls.)

Han sa då till Angelina att det var dax att gå och sova. Liiite gnäll var det i 5 sekunder. Nu ligger hon i sin säng, men öppen dörr och är på väg och somna. Och vad gör jag? Bloggar :-)

En stor händelse i våra liv. Sigge och Angelina var de som såg när Lupita tog sina första steg. Två tre stycken, mitt på dagen när jag inte var hemma. När jag kom hem så var det "upp till bevis" och minnsann - hon gick! 4-7 steg åt gången. STORA TJEJEN!!!

Igår jobbade jag min första dag på väldigt länge. Det kändes både spännande och lite tråkigt. Dagen gick i alla fall fort och jag vet ju att jag bara kommer jobba varannan helg för att komma in långsamt och dryga ut föräldrapenningen lite grann.

När jag kom hem så var Sigge ute i parken med barnen. Dagen hade gått bra men självklart blev de superglada när mamma äntligen kom hem - i alla fall i 1 minut. Sedan var allt som vanligt igen.

Inser att det är läge att gå till en riktig fotograf med HELA familjen och ta familjebilder. Tror vi har två kort med hela familjen samlad.

Ha ha vad kul det är att gunga!

Idag var jag och Lupita på lunch hos Frida. En april06 mamma. Annika, Morris och Lina var också där.



Lupita och Morris.



Tack för en underbar lunch och dessert, Frida!

Här står Angelina och inväntar hennes första lopp - att springa runt dagisgården. 



Medaljen och en nöjd tjej. (Mamma sprang med och höll i handen samtidigt som hon försökte filma loppet åt pappa. Lupita sov gott i vagnen.)

Busunge med buspappa.

Angelina har nu fått sina provsvar. Vi vet dock inget definitivt, men hon har antikroppar mot gluten samt förhöjda lever och strumavärden.

Nu får vi invänta en remiss till Huddinge och så får vi se hur det går när vi är där.

Stackars min lilla sessa.

Angelina hoppar jämfota. Högt och flera flera gånger på rad.

Llupita klappar händerna och dansar. 

Angelina pratar mer och mer. Hon säger massor av saker även om hon kanske fortfarande ligger något efter i talet. Men pratar gör hon. -Mamma, e de? -Ja hem. (hem eller ut) -Hom! (Kom) -Lilla katt, lilla katt... -Äpple, annan (banan)  och massor av mer saker.

Dessutom så visslar hon. Något som jag aldrig lärt mig.

Lupita är en ganska lugn tjej som "alltid är glad". Men nu när hon vuxit till sig så visar hon ibland att hon vet hur man kanske kan få sina önskemål uppfyllda - man skriker rakt ut, tar i så alla muskler darrar och sen slutar man tvärt när alla tittar och drar av ett härligt leende.

Även nattetid så visar hon att hon vill bestämma. Blir tvärilsk om jag erbjuder bröstet/nappen om det inte är just det hon vill ha.

Men trots detta humör är hon hur go som helst. Vill ligga och kela, bli klappad på ryggen och mysa nästan när som helst.

Idag var jag och Sigge i Tanto med barnen och fikade på en filt i det vackra vädret. Vi träffade Blixt, Jonna och den numera nästan krypande Siri.

Angelina som inte hade blöja ville kissa. Men sedan ångrade hon sig...och igen och igen. Jag börjar känna igen detta mönster och det betyder att hon vill göra mer än bara kissa. Hon sprang mot toaletterna. Nakenfis med tröja på som täckte stjärten. Jag får då en oro i kroppen. Massor av folk. Män. Jag vill skydda mitt barn och vill inte att någon pedofil tittar på henne...eller någon annans barn överhuvudtaget såklart.

Men nu när media upplyser oss om det ena än det andra fallet av utsatta barn så känns det som det står en pedofil i varje gathörn och då minskar den frihet som vi antagligen alltid tagit för givet när vi lär våra barn att bli blöjfria. Eller när vi intalar oss att det är så oskyldigt att barn badar nakna vid en strand.

Jag blir ledsen när jag inser att min oro är både överdriven men lika sann som jag känner. Hur ska man kunna skydda sitt barn? Och hur ska man våga lita på någon, egentligen?

Idag tog de bort byggställningen som stått här i 4-5 månader. FRIHET!!!! Nu kan jag svassa runt naken utan att någon plötsligt ser när man pillar navelludd.

Idag fick Lupita bara bröstet en gång. Och då var det en snabb slurk på ett par klunkar. Kan det vara så att hon snart kommer sluta amma? ....men sedan har vi nätterna och då vill hon helst  ha hela mig för sig själv.

Angelina hade i helgen som var sin tredje födelsedagsfest. Inte illa för en tvååring, men har man många att träffa och lägenheten är begränsat stor eller att det är långa avstånd så får det bli så.Den här gången filmade jag en hel del så det blev tyvärr inte så många kort, så det är inte kort på alla som var här. Men några blev det i alla fall. Angelina tackar igen för alla fina presenter hon fått och lovar att hennes mamma ska kunna baka riktiga småkakor till nästa år.


Angelina i sin nya fina födelsedagsklänning som hon fick av Mikaela och Deniz. Pippiväskan i bakgrunden är en klar favorit.


Ja, hon fick en liiiten godispåse.


Vem som gav Lupita godis har jag ingen aning om. Söt i sin klänning är hon så jag tittar på den istället.


Linda, Leo, Anna-Maria och Mikaela tittade just i den här stunden på kurdisk bröllopsfilm.


Andrés och Emma - löööwe is in the air.


Enlill var nyfiken...


Farid kom utan Natalia.


...och David kom utan Martina.

Inte den bästa bilden, jag vet. Men jag har blåögon med lite grönt och grått.


Pappa har bruna ögon.


Detta är en förstoring av en påskbild. Angelina har brungröna.


Detta är också en förstorad bild. Lupita har blå, grå med lite lite brunt och grönt i.

Jag får inte berätta för mycket - men håll utkik efter Lupita i Aftonbladets kampanj som kommer ut i slutet av Maj.

På bilden ser ni Lupita och Morris, en april06 bebis-kompis.

Idag ska i till doktorn och lämna blod. Angelinas blod. Vi ska se efter om hon har allergi eftersom hon så ofta är sjuk, är dålig imagen och kräker på nätterna. Nu känns det lite löjligt eftersom hon varit helt okej (bortsett från magen då) i tre veckor vilket är rekord!

Så håll en tumme idag att Emla (bedövningsmedel) hjälper och att Angelina tycker det är coolt att lämna blod.

Igår råkade Angelina få "sova lunch" lite för länge. Och det visade sig inatt. Hon grät till och från  ville inte sova. Mamma hit och mamma dit. Hämta välling gånger tre och sedan skulle jag sova i hennes säng. Trött som jag var så försökte jag tillgodose hennes önskemål. Trots min ringa längd så är jag för lång för att sova gott i en växasäng, men somnade gjorde jag. Men sedan var det  Mamma hit och mamma dit igen. Lupita vaknade för sin andra amning.

Jag har alltså haft en helvetesnatt igen med upp emot 15 uppvak....eftersom jag somnar om så snabbt. 06.52 ville Lupita upp och jag insåg lite förvirrat att någon gång så har Angelina krupit upp i vår säng med sin pippiväska och somnat bredvid Lupita och sin pappa.

Idag var vi (jag och Angelina)på spontanmiddag hemma hos Mikaela och Deniz. Vi åt utomhus i den sommarljumma kvällen. Solen sken fortfarande och det kändes supermysigt - inte bara att sitta där och äta med syster, utan att jag och Angelina hade "ensamtid".

Då ville Angelina kissa. Jahopp. Jag har provat att låta henne kissa i det fria flera gånger men då kommer det aldrig något, förrens efteråt. Men idag, tjohoj vad kul det var. Först kissade hon en gång och alla hurrade och apploderade henne. Sedan en gång till och sedan en gång till...men sista gången kom det inget.

Hur den här historien fortsätter är nog inte så intressant, men poängen var ju att hon nu faktiskt har visat att hon kan kissa var som helst vilket gör det ännu lättare att låta henne vara utan blöja och slippa ha med 3 ombyten.

Det händer mycket just nu.

Idag ska vi ha det sista kalaset för i år för Angelina. Igår städade, tvättade och bakade jag. Hur kan det ta så lång tid att baka cheesecake, hallongrottor och kladdkakemuffins? Dessutom så fick jag inse att jag inte kan baka hallongrottor. De flöt ut på plåten och jag insåg att jag antingen hade för lite mjöl i eller att jag borde haft dem i formar. Men de smakade gott i alla fall och de ÄR hembakta.

Angelina som numera är 88 cm lång och väger 13,3 kg (Jag var 87,5 cm lång och vägde 13,0 kg på i samma ålder) med kläder på, hon sjunger flera olika sånger, även om det bara är bitar av dem. Hon hjälper gärna sin syster och har börjat leka med henne. Det här med "leka med" betyder att hon puttar Lupita i rätt riktning och säger -Kom Pita, här. Och sedan skrattar de som tokar när de hittar på bus eller springer ikapp - Angelina bredvid Lupita som håller i gåvagnen.

Hon har även börjat härma oss när vi säger ord till henne, så nu kan hon säga lååånga meningar - bara hon härmar oss med ett ord i taget ;-) Det nyaste ordet hon förvånat mig med är stumpor och äpple. Det verkar som att hon har ett helt skafferi som hon bara använder när hon själv känner för det. Hon säger dessutom flera kurdiska ord. Bl a Bowa och aoa...Ni får ursäkta min stavning men det är ju givetvis pappa och vatten som hon säger ofta.

Lupita har jag inte vägt på evigheter. Men hon kan numera ställa sig upp, stå kvar utan att hålla sig i och traska runt med gåvagnen. Hon har nästan slutat äta burkmat utan äter vanlig mat. Burkdessert får hon dock. Välling äter hon ibland. OCH hon har insett är glass är gott!!

Just nu står Lupita vid mitt lår och pruttar med munnen mot låret samtidigt som hon säger -Adiitt ditt a aja.

Försökte förresten lägga in en mobilbild igår, men blogg.se  verkar ha vissa problem tyvärr. Jag hoppas det ändrar sig snart. Ses - nu ska jag sätta på Ice Age till Angelina. -Mamma, ice ache! ropar hon.