Imorgon pluppar Marika

Marika har gått två veckor över tiden och har fått tid för igångsättning imorgon. Jag är så glad för hennes skull, snart ska Marika och Anders få se sin lilla tjej. Undra hur förlossningen kommer kommer vara? Jag tycker det är så spännande! Det är så häftigt att både vara med och assistera under en förlossning och själv föda barn. Jag hoppas att de kommer få en positiv förlossning.

image173

Från vänster: jag (född 1 augusti Lupita, 3950 gram), Jonna (född 27 september Siri,  2790 gram) och nu äntligen Marikas tur!

När jag själv ser tillbaka på mina förlossningar så kan jag känna en så stor tacksamhet att jag fick föda en andra gång. Den första var ett helvete och den andra en dans på rosor om man skulle jämföra dem. Det skulle vara så synd om jag gått genom hela livet och trott att det alltid är ett helvete att föda barn - för så behöver det bevisligen inte vara.

image169

Angelinas förlossning gjorde djävulskt ont pga värkstimulerande dropp och en EDA som inte fungerade. Som grädde på moset hade jag haft värkar i 5 dygn innan jag fick hjälp. Jag var svullen, trött och kände mig värdelös. Skulle det vara såhär att föda barn?

image170

Dessutom så andades inte Angelina (2590 gram) som hon skulle. Hon fick tas till Neo snabbt och ligga i kuvös de första timmarna i hennes liv. Jag var chockad och var i min egna värld ett tag - tills jag träffade min vackra lilla tjej, då vaknade jag till liv och det gjorde ont att behöva lämna henne där alldeles ensam. Mitt barn, en fantastisk  och märklig känsla.

image171

Lupitas värkar kändes inte då jag fått världens bästa EDA. I löööve it! Vi skrattade och fnissade, vilade och sov omvartannat. Tittade nyfiket på CTG som registrerade att jag hade täta, starka värkar (!) utan att känna ett smack.

image172

Jag var pigg och stark efter förlossningen. Lupita skrek och tog bröstet som man som förstagångsmamma tror att alla barn gör.... Jag var så lycklig!

Kommentarer
Postat av: mikaela

tack linda och sigge för att jag fick vara med. det absolut häftigaste jag varit med om. jag är inte ens rädd för att skaffa egna. Det var både kul, skrämmande, häftigt, läskigt, underbart , vackert och allt på samma gång! kram

2008-01-11 @ 10:41:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0