Ris
Jag har tidigare skrivit att jag ska använda bloggen till att berätta om både roliga och mindre roliga dagar i vårt liv - för att minnas...
Idag känner jag att jag inte var riktigt så bra mamma som jag skulle vilja. Eftermiddagen började bra. Vi skrattade och busade i soffan, bäddade sängen (DET ÄR KUL DET - för Angelina i alla fall). Lupita gapskrattade åt Angelina som for runt som en hoppetossa i sängen. Över täcket, under täcket... Ja, vi hade kul.
Flera gånger frågade jag henne om hon var kissnödig, men nej det var hon bestämt inte. Tidigare på dagen hade det hänt flera olyckor på dagis och här hemma ytterligare en. Vi går ut i vardagsrummet och hon sätter sig på en kudde i soffan. Jag frågar IGEN om hon ska kissa, men det ska hon ju inte.
-Tsssss
Hela kudden och soffan som jag ska sova på i natt var kissiga.
Jag blev rätt sur och tar med henne till toaletten. Jag var inte arg på henne, men inom mig var jag sur. Då kastar hon i sin napp i toaletten!! Den tredje den här veckan. DÅ blev jag rejält sur på henne. Tog den andra nappen hon hade med sig in i badrummet och kastade ut den i hallen!!!
Hur kunde jag reagera så? Pedagogiskt och bra va!?
Hon blir såklart jätteledsen och förstår nog ingenting. Och jag blev ledsen för att jag tappade humöret på det där sättet.
Nu sover hon sött, men fy vad pyton jag mår. Föreställer mig att hon kommer få men för livet (det kommer hon ju inte), men det känns så i mammahjärtat.
:-(
Idag känner jag att jag inte var riktigt så bra mamma som jag skulle vilja. Eftermiddagen började bra. Vi skrattade och busade i soffan, bäddade sängen (DET ÄR KUL DET - för Angelina i alla fall). Lupita gapskrattade åt Angelina som for runt som en hoppetossa i sängen. Över täcket, under täcket... Ja, vi hade kul.
Flera gånger frågade jag henne om hon var kissnödig, men nej det var hon bestämt inte. Tidigare på dagen hade det hänt flera olyckor på dagis och här hemma ytterligare en. Vi går ut i vardagsrummet och hon sätter sig på en kudde i soffan. Jag frågar IGEN om hon ska kissa, men det ska hon ju inte.
-Tsssss
Hela kudden och soffan som jag ska sova på i natt var kissiga.
Jag blev rätt sur och tar med henne till toaletten. Jag var inte arg på henne, men inom mig var jag sur. Då kastar hon i sin napp i toaletten!! Den tredje den här veckan. DÅ blev jag rejält sur på henne. Tog den andra nappen hon hade med sig in i badrummet och kastade ut den i hallen!!!
Hur kunde jag reagera så? Pedagogiskt och bra va!?
Hon blir såklart jätteledsen och förstår nog ingenting. Och jag blev ledsen för att jag tappade humöret på det där sättet.
Nu sover hon sött, men fy vad pyton jag mår. Föreställer mig att hon kommer få men för livet (det kommer hon ju inte), men det känns så i mammahjärtat.
:-(
Kommentarer
Trackback
